Bebisen har hicka i magen, så mysigt när man känner att det guppar till efter lite mellanrum. Har läst lite om förlossningar och tittat på en unge i minuten. Förlossningen skrämmer mig inte alls, det som gör mig orolig är att man vet inte hur fort det kommer gå, Andreas kommer ändå TROLIGEN vara i Sthlm när allt sätter igång, tänk så hinner han inte in?. Jag hoppas att allt tar många timmar så han hinner, han måste hinna. Efter att jag tittade på en unge i minten längtar jag ännu mer tills allt sätter igång. När vårat mirakel kommer, första gången vi kommer få se vårat barn. Bölar ju bara av att titt på programet för de är så himla fint, första gången man får se sitt barn, hur mycket kommer jag då inte böla när våran snuttis kommer. Att hålla, pussa, se Andreas med vårat barn första gången, börjar ju nästan bara grina nu, haha :). Nej en evig väntan och längtan, men så värt. Andreas kommer hem imorgonbitti. Huset ska målas och Jonas, Ulrika och Alvin skulle komma hit för att rummet ska bli klart. Självklart jobbar jag säkert när dem kommer, känns helt värdelöst. Men man kan ju hoppas att dem stannar lite extra så man får säga hej åtminstonde :). Jag tycker att min mage bara blir mindre, låter ju helt sjukt men jag gör de fast att den växte på bra :).
